Sotsji viser problemene i Russland

OL i Sotsji har økt uroen for at Russlands problemer med korrupsjon og energiavhengighet holder på å bli akutte. I stedet for å lokke nye investorer til Moskvabørsen, fortsetter børsen nedover. 

Jonas Lindmark 10.02.2014 | 13.03
Facebook Twitter LinkedIn

Rysslandsfonderna tillhör de som backat allra mest under inledningen av 2014. I snitt har rasade de 10 procent under januari [alle avkastninger målt i SEK], medan globalfonderna backade 3 procent. Bara ett fåtal Brasilien- och Turkietfonder har minskat lika mycket i värde.

I ett längre perspektiv har trenden varit svagt nedåtlutande, den branta återhämtningen år 2009 följdes av fyra år med en serie besvikelser. Detta gäller även – om än i mindre grad – flera andra stora tillväxtmarknader. Och nu ser det ut som att 2014 blir ännu en besvikelse.

För några år sedan hoppades många investerare att vinter-OS i Sotji skulle ge ett lyft för rysk ekonomi och om de hade haft rätt skulle Moskvabörsen har utvecklats betydligt bättre, eftersom tävlingarna börjar nu i helgen.

Men istället har medias fokus på Sotji de senaste veckorna visat upp de sämsta sidorna av rysk ekonomi. Årets olympiska vinterspel uppskattas ha kostat över 300 miljarder kronor – fyra gånger mer än sommarolympiaden i London för två år sedan. Ändå har många byggarbetare inte fått betalt. Förklaringen är delvis att merparten av pengarna verkar ha förskingrats i olika typer av korruption.

Oljeberoende

Vinter-OS i Sotji visar på ett skrämmande sätt alla de svårlösta problem som Ryssland har. The Economist pekar i senaste numret på att det finns flera likheter med situationen 1980, när Moskva var värd för sommar-OS. Då för 34 år sedan var oljepriserna också höga och regimen betalade sin import med export av dyr energi. I dag svarar olja och gas för 75 procent av rysk export, jämfört med 67 procent år 1980.

Putins regim har blivit beroende av höga energipriser, främst därför att de statliga utgifterna har expanderat väldigt kraftigt. 2005 räckte 20 dollar per fat olja för att ge skatteintäkterna nog att balansera statens budget, men förra året krävdes oljepriser på i snitt 103 dollar. Pengarna har regeringen använt för att försöka köpa både elitens och den allmänna befolkningens lojalitet. Därmed har konsumtionen ökat kraftigt, medan produktiviteten och investeringarna har minskat. Det gör att Rysslands ekonomi inte kan växa, eftersom arbetskraften är begränsad.

Dyster framtid

Optimisterna pekar på höga vinster och väldigt låga p/e-tal, som borde motivera fler investerare att köpa ryska aktier. Problemet verkar vara att de flesta utländska investerare inte längre tror att de kan lita på att president Putin och hans regim kommer att respektera äganderätten. Och väldigt många rika ryssar väljer också att hellre investera utomlands, vilket gör att framtiden ser väldigt dyster ut.

Det största hotet på några års sikt är den nya amerikanska tekniken att utvinna olja och gas med ”fracking”, som de senaste åren har gjort USA självförsörjande. I takt med att tekniken sprids och kapaciteten att exportera billigare gas till Europa ökar så kommer oljepriserna troligen att falla.

Facebook Twitter LinkedIn

Om forfatteren

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  har siden 2000 vært redaktør og analysesjef for Morningstar.se. Før det skrev han om fond i 9 år for Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alle rettigheter reservert.

Brukervilkår        Personvern        Cookie Settings          offentliggjøringer