När vi utvärderar fonder är det helt avgörande om det är innan första insättningen eller i efterhand.
När vi tittar tillbaka är det klokt att vara nöjd om vi lyckats sätta in pengar i en fond när andelskursen var låg så att avkastningen därefter blev bra. Det är onödigt att gräma sig över att vi skulle ha kunnat sätta in mer vid ett ännu bättre tillfälle. Bäst är att göra som i modern barnuppfostran, fokusera på det positiva: ”Varje sparad krona är pengar som annars hade varit spenderade.”
Fast det är i efterhand. I förväg är det viktigt att försöka hitta rätt risknivå, göra ett bra fondval och sätta in pengarna vid rätt tillfälle. Hur mycket tid som är värt att lägga på placeringen beror på hur viktigt sparkapitalet är för din ekonomi. Här är ett exempel, en tänkvärd fråga jag fick av en läsare:
På flera håll rekommenderas månatligt sparande (för att parera nedgångar tror jag). Men om man som jag plötsligt har fått 300 000 kronor att investera ska man ändå undvika en engångsinsättning? Om månadssparande är att rekommendera kommer ju större delen av beloppet att stå på sparkonto i så fall. Vad tycker du?
Jag brukar kritisera påståendet att månadssparande sänker risktagandet, för när pengarna väl är insatta så faller de lika mycket under ett börsras oavsett hur insättningen gjordes. Och tvärtom är det många månadssparare som har fortsatt att blint köpa allt dyrare under uppgångar, medan de som gör engångsinsättningar är mer medvetna.
När jag hör eller ser argument som påstår att månadssparande ger lägre risk, så lockas jag därför att raljera. Till exempel: ”Om det är sant att månadsspar minskar risken att köp när fondkursen står högt, då borde det väl av samma anledning finnas månadssälj för att undvika att sälja när kursen är låg?”
Tre förslag
Fast även om månadssparande inte löser problemet kan förstås problemet (risken att köpa dyrt och förlora pengar) vara allvarligt. Det beror på hur stor risk just du tar (både om fonderna är riskabla, spartid, hur stor del av din ekonomi sparkapitalet är och hur stora marginaler du har i din ekonomi). Här är tre förslag på handlingsplan:
(1) Frågan gäller 300.000 kronor och det är mycket pengar. Men de som äger sin bostad och har tjänstepension kommer troligen ha betydligt större tillgångar totalt sett i framtiden, så kanske dessa pengar inte egentligen är särskilt avgörande?
I så fall spelar resultatet inte så stor roll. Och har du råd att ta risken så ökar sannolikheten för ett bra resultat om du undviker sparkontot och direkt sätter in hela beloppet i en fond av den typ som passar bäst för ditt sparande.
(2) En mellannivå är att dela upp i 2-3 insättningar vid olika tillfällen och med olika risknivå. Börja med att först välja ut ett sparande med låg risk, så har du säkrat att åtminstone en stor del av sparandet kommer att utvecklas stabilt. Lägg sedan lite tid på att följa aktiemarknadernas utveckling ett tag, vänta tills en börsnedgång som verkar orimligt stor (i förhållande till den nyhet som media påstår har orsakat nedgången) och köp då fonder med förvaltare som har lyckats bra jämfört med konkurrenterna under tidigare uppgångar.
(3) Mest ambitiöst, om pengarna är väldigt viktiga, är att bygga en portfölj med flera olika fonder. Köp direkt de med låg risk (hedgefonder, räntefonder), samt några av de ”kryddor” som just nu verkar billiga (just nu kanske några tillväxtländer du tror på långsiktigt). Försök sedan under första tredjedelen av spartiden att köpa aktiefonder med framgångsrika förvaltare efter börsnedgångar, samt under sista tredjedelen av spartiden att sälja respektive fond efter uppgångar.
